Kvinnan som inte ville ha barn. Sagotypen ATU 755, "Sin and Grace", i muntlig tradition och litterära verk.
Bengt af Klintberg, 2016

Legendsagan om kvinnan som inte vill ha barn och som förlorar sin skugga hade på 1800-talet stor utbredning i de nordiska länderna. Den har bevarats i ett 150-tal uppteckningar, av vilka närmare hälften kommer från Sverige. Bengt af Klintberg visar i sin undersökning att sagan tidigast var känd i de mellansvenska och sydfinska Östersjölandskapen. Den yngre traditionen är påverkad av en tryckt saga, den danska »Synd og Naade».

Under den tidsrymd som sagan har levt i muntlig tradition har den genomgått stora förändringar. Flera 1800-talsuppteckningar ger prov på en genuin muntlig sagostil, medan de kortare 1900-talstexterna har integrerat element från sägner och folktro. Även bilden av den kvinnliga huvudpersonen, prästfrun som mal bort sina ofödda barn, har förändrats. Hennes roll är tidigast att vara synderskan som får Guds nåd. Men kvinnliga berättare, för vilka ständiga barnafödslar och död i barnsäng var välkända realiteter, har inte accepterat den negativa stereotypen utan har försett bilden med försonande drag.

Inte mindre än åtta skönlitterära författare har inspirerats av sagan, däribland österrikaren Hugo von Hofmannsthal som skrev libretto till Richard Strauss opera Die Frau ohne Schatten.

  • Bengt af Klintberg, 2016
  • Kvinnan som inte ville ha barn. Sagotypen ATU 755, "Sin and Grace", i muntlig tradition och litterära verk.
  • Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 143
  • ISBN: 9789187403200
Pris: 250 kr, inkl. moms