Initiativtagare till Akademien var professorn i nordisk ortnamnsforskning Jöran Sahlgren. Sahlgren var prästson från Närke, född 1884. Sin doktorsavhandling skrev han om Skagerhults sockens naturnamn (1912). Under många år var han redaktör vid Svenska Akademiens ordbok i Lund. 1929 blev han professor i nordiska språk i Lund, men redan året därpå kallades han till Uppsala som innehavare av en för honom nyinrättad professur i nordisk ortnamnsforskning. Sahlgrens vetenskapliga intressen sträckte sig långt utanför ortnamnsforskningen, något som säkert var ett tungt vägande skäl för honom att det i anslutning till högtidlighållandet av 300-årsminnet av Gustav II Adolfs död i form av en akademi skulle skapas ett nytt forum för de kulturhistoriska forskningsgrenarna.

Idén fann gehör hos en av universitetets mest auktoritativa män, Karl Gustaf Westman, en postmästarson från Östergötland, född 1876. Westman ägnade sig först åt historisk forskning men blev sedan professor i rättshistoria. Han var statsråd i högerregeringen under första världskriget, men blev sedermera en framträdande politiker inom Bondeförbundet.

Den 6 november 1932 hölls ett möte på Stadshotellet i Uppsala och då beslöt man att under Westmans ordförandeskap bilda Gustav Adolfs Akademien för folklivsforskning. År 1942 fick akademien kunglig status och efter mindre justeringar av namnet heter den idag Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

Fotografi på Jöran Sahlgren av Göran Sundgren, Upplandsmuseet.