Johannes Bureus (1568-1652) var Sveriges första riksarkivarie och riksbibliotekarie. Bureus var likaså den förste som nedtecknade runalfabetet och kallas ibland för den svenska grammatikens fader.

Kungl. Gustav Adolfs Akademiens främsta pris bär Johannes Bureus namn för att erinra om dennes stora betydelse för forskningen om svensk folkkultur, inte minst genom det memorial för antikvarier och hävdasökare som han på konung Gustav II Adolfs uppdrag utarbetade 1630 och som uppmanade till inventering av allt som kunde ge kunskap om det förflutna, bland annat fornminnen och handskrifter, seder, sägner och visor, ord och namn, liksom om folkligt liv i samtiden.

Bureuspriset instiftades 2012 och har hittills utdelats tre gånger:

Bo G Eriksson – 2016 års pristagare
Vetenskapsjournalisten, fil. dr hc Bo G Eriksson tilldelades 2016 års Bureuspris för hans förnämliga livsgärning via olika medier som förmedlare av kulturhistorisk forskning, senast genom hans mäktiga bok om arkeologen och etnografen Hjalmar Stolpe. Efter prisdelningen, som ägde rum på Upplandsmuseet den 19 maj 2016, höll pristagaren ett föredrag med titeln "Kungen av Birka".

Sven Bertil Jansson – 2014 års pristagare
Docent Sven-Bertil Jansson tilldelades 2014 års Bureuspris för sina föredömliga vetenskapliga editioner av medeltida rimkrönikor och balladtexter samt för ett kvalitativt högtstående författarskap om bland annat folklig balladtradition, svensk dialektdikt och hängivna hembygdsforskare som Johan Saxon och Gustaf Ericsson. Efter prisutdelningen som ägde rum den 21 maj 2014 höll pristagaren ett föredrag med titeln "Bland giftblanderskor i Uppsala och pigor i Härad - om samlandets äventyr och möda".

Kerstin Ekman – 2012 års pristagare
Författare Kerstin Ekman tilldelades Akademiens första Bureuspris för att hon i sitt författarskap ha dokumenterat, inträngande skildrat och till en vid läsekrets spridit kunskap om arbets- och levnadsvillkor, inte minst kvinnors, under den komplicerade historiska process som ledde fram till det moderna Sverige.